Vi hade varit iväg och tävlat med Johannes och Uggi hela dagen och var väl lite halvtrötta efter att ha setat still hela dagen. Kl. var runt nio på kvällen och när vi går ut för att fodra så ser jag att Saela ligger med alla fyra ben i luften i ligghallen och tänkte då att tusan... nu har det gått galet! Men icke sa nicke! Ut hade ett litet sto kommit och Johannes fick öppnat upp påsen för den satt kvar över huvudet.... ett litet skäcksto efter Feykir och Saela... Depla ska hon heta.